Den gamle och havet

Den gamle och havet
av Ernest Hemingway

översättning av Mårten Edlund
Albert Bonniers förlag, 2005

"Seglet var lappat med mjölsäckar och då det var beslaget såg det ut som det ständiga nederlagets fana."

Santiago är född till fiskare, men har otur. Han drabbas av "salao", den största otur som finns. Han har inte fått napp på 84 dagar. När något är lyckat, så har seglen full vind, men nu när allting gått i stöpet så är seglet lappat. Jag kan se seglet framför mig, hur ynkligt det ser ut om man jämför med de andra båtarnas segel. Att det är lappat, tyder på att personen som äger det är fattig. I fiskebyn där mannen lever, så betyder fiskelöshet fattigdom.

Åldrandet är också en viktig del av romanen. Jag har fått intrycket av att han är rädd för att åldras, eftersom han jobbar med kroppen. Kroppen är hans verktyg och han är rädd att förlora det.

Den gamle mannen filosoferar ofta om fiske och han låter tankarna löpa fritt. Detta med hög röst. Jag tycker att han verkar vara en ensam människa som pratar med sig själv, för att han inte vill vara ensam. Den gamle lever ett utsatt liv när han är ute på havet, bara han själv och hans fiskeredskap.

Han är ensam på fisketurerna. Kommer han att orka harpunera fler fiskar? Han får dock napp, en svärdfisk, dubbelt så stor som hans båt.

Elham